Visst är dom bra, insikterna...förbannat jävla jobbiga också...beror på hur man ser på det...när man blir sådär tråkigt påmind om att man inte har ändrat sig alls som man trodde eller hade hoppats på...behöver ju inte vara livsavgörande saker...kan vara nåt så simpelt som att man har intalat sig att man har blivit nyttig och duktig...äter nästan inget godis alls längre...ända tills man hittar kvitton från ica i jackfickan och råkar veckla ut dom och upptäcka att det bara var en liten illusion...en chokladbit inhandlad på varje kvitto :-) eller dom lite tyngre insikterna som handlar om inställning till livet eller så...när man upptäcker att man haft diskussioner om något och så blir situationen tvärtom och man står inför faktum att man är exakt lika rädd för förändring och vad som kommer att bli resultatet av en situation som den man haft diskussionen med...
Men så är det...och vad skulle hända om man inte fick dom insikterna...förmodligen inte ett skit...man skulle stå där och undra varför det aldrig blir nån förändring...
Det är en enorm styrka att kunna se sig själv ifrån ett annat perspektiv ibland och kunna ta in det man ser och förstå att man kanske måste ta tag i vissa saker ibland, även om det bär emot. :-)
Jag har lärt mig det här senaste året att det alltid är bäst att ta tag i saker som man måste, oavsett om det känns bekvämt eller inte...och erkänna att man behöver hjälp ibland...och lära sig att man faktiskt kan ta emot hjälp också...ensam är definitivt inte starkast...även om mitt mantra de två senaste decennierna har varit, kan själv och jag klarar mig alltid...helt korkat när det liksom blir det som blir det viktigaste...att visa omvärlden att man klarar sig själv, när det enda man egentligen behöver är hjälp.
Men nu vet jag...två tillsammans som är starka självgående individer blir ett oslagbart team. Och det är en styrka att våga vara sårbar. Man blir starkare av det. :-)
Jag vet också att när man träffar rätt så spelar inget annat så stor roll längre.
