När man tror att man vet

publicerat i Allmänt;
Att tro att man vet är riktigt förödande...att tro att man vet hur nån annan mår eller känner sig baserat på egna antaganden, oftast grundat i tron om egen vinning, är riktigt idiotiskt...för hur ska man kunna veta hur nån annan mår om dom inte berättat själva förstås? Men det är lätt att tro att man vet...
 
Är det inte bättre att man koncentrerar sig på hur man själv mår? För visst är det ett ganska vanligt fenomen att vara bättre på andras problem och måenden än sina egna? Nåt som fascinerar mig är hur man lätt kan ge råd till andra utan att lyssna överhuvudtaget på det själv...om man skulle lyssna på alla råd man ger till nån annan och omsätta det i sitt eget liv har man gratis terapi...och man löser ganska många problem...om man vågar inse att man inte är ett dugg bättre själv...
 
Lita på magkänslan är också ett vanligt uttryck...magkänslan har aldrig fel...jodå, den kan ha jävligt fel...om jag inte vet hur jag ska tyda magkänslan utan bara antar att den säger det jag tror att den säger så kan det bli förbannat fel...LYSSNA på magkänslan är nåt helt annat...men då ska man också kunna vara öppen för att förstå att man ska vara objektiv och inte bara bestämma sig för att just min magkänsla säger det jag vill att den ska säga...jag vet, det är invecklat fastän det borde vara skitenkelt...det betyder helt enkelt att oftast hänvisar man till magkänslan när det är nåt man ska bestämma sig för som man gärna vill eller när man ska fatta beslut i något man är rädd för...då blir det ju gärna så att "magkänslan säger det man vill, för att man inte vill lyssna av rädsla att den säger fel...och tvärtom när man är rädd för nåt, så bekräftar magkänslan oftast rädslan om man inte vågar vara neutral och lyssna.
 
Har funderingar på att starta en kurs i läran om magkänsla och insikt...
 
 
Massor av pussar och kramar till ALLA!!!
 
 

Kommentera inlägget här :