Summering av helgen...man kan inte ha hemlisar i ett sällskap av en massa medium...dom som inte vet redan innan man träffas vad man inte har berättat, kommer på det ganska snabbt...det är sjukt befriande att bara skratta åt sånt som kanske är jobbigt men ändå inte går att göra nåt åt...vänskap baseras inte bara på att man har kul tillsammans, det är ömsesidig respekt, förmåga att säga till när man inte håller med, stötta även om man tycker det är mindre bra...och framförallt, att vara ärlig och inte ställa orimliga krav, rannsaka sig själv och tänka, hur hade jag tyckt om...Vänner ska man vara rädd om...dom finns i alla åldrar, alla former och i alla möjliga olika sammanhang.
I helgen förstod jag också hur mycket jag faktiskt fortfarande påverkas av saker jag trodde jag var klar med för längesen...samtidigt som jag upptäckte att jag har släppt kontrollen totalt och inte alls bryr mig om vad andra tycker om en massa saker, jag mår inte längre dåligt över sånt som jag ändå inte kan göra nåt åt...jag vet att jag är värd att må bra och jag har förstått hur mycket närhet betyder...
Trygghet byggs inte enbart på ljus och kärlek...det krävs en ganska stor portion mod och självinsikt också...
Mer kärlek åt barnen, så kommer folkvettet av sig själv, sa Astrid Lindgren...jag håller med, men glöm inte att vi är alla barn innerst inne hela livet, ska vi behålla folkvettet får vi nog ösa lite mer kärlek över vuxna också.
